Huaweis 1 200 kameror ska övervaka invånarna i Belgrad

Bolaget säljer sina varor och sitt kunnande på export och marknadsföringen i Serbien för tekniken var på sitt sätt förstklassig.

En sommarkväll för sju år sedan fick en ung man fel på sin bil på en bro i Belgrad. Han gick ut och sköt den framför sig i filen för nödsituationer. Då blev han påkörd av en förare som smet från olycksplatsen. Mannen dog senare.

När den serbiska polisen efter ett par månader fann att den misstänkte smitaren flytt till Kina skickade de bilder av honom till den kinesiska polisen.

After tre dagar var han gripen i Kina.

– Då sa vår polis: det systemet måste vi ha, säger Danilo Krivokapic, chef för Share foundation, en organization som kämpar för digitala rättigheter.

Händelsen 2014 ses som inledningen på samarbetet mellan Huawei och det serbiska inrikesministeriet.

For två år sedan informerade Serbiens dåvarande inrikesminister att landet köpt tusen smarta kameror med ansiktsigenkänning för användning i huvudstaden.

– Vi har inte haft några terroristattacker eller andra stora hot – och så beslutar regeringen att täcka alla delar av stan med de här kamerorna. Polisen skröt till och med om kapaciteten. Självklart blev vi oroliga, säger Danilo Krivokapic.

Hans organization har i kampanjer pekat på att den biometriska övervakningen på allmän plats saknar laglig grund.

Sedan dess har det varit tyst. Polisen går inte längre ut med information, men har fortsatt att installera kameror på gatorna, säger han.

I dag finns det över 1 200 uppsatta kameror i Belgrad, men det finns också kameror på polisuniformer, monterade på polisbilar, och med handtag som polisen kan bära med sig.

Polisen har meddelat att den för närvarande inte använder tekniken för ansiktsigenkänning.

– Men man planerar definitivt att använda tekniken eftersom den serbiska regeringen försöker få en ny lag införd som gör biometrisk massövervakning laglig, säger Andrej Petrovski, teknisk chef vid Share foundation.

Med hjälp av en stor affisch med bilder och information visar han hur systemet ska fungera när det står klart.

– Videofilmer kommer in i realtid från kamerorna i staden till ett kommandocentrum. Där kan bilderna zoomas in och zoomas ut. Däremot kan bilderna från över tusen kameror inte visas samtidigt. Men vilka typer av alarm som triggar att bilderna från en speciell kamera visas vet vi inte, säger Andrej Petrovski.

Han understryker systemsets sofistikerade lagringskapacitet och den tekniska möjlighet som kan användas för att mata in en bild av en person och sedan säga till systemet: visa mig alla platser där den här personen har vistat

– Det fungerar som en sökmotor, säger Andrej Petrovski. Varje tagen bild av varje ansikte finns sorterad i en databas. Det handlar verkligen om spjutspetsteknik.

– Masker för ansiktet eller annat hjälper dig inte heller att komma undan kamerorna och systemet, som kan identifiera gångstilar.

I Kina, där det finns flera hundra miljoner övervakningskameror, har systemet använts under flera år. Bland annat i regionen Xinjiang där kameror med ansiktsigenkänning används för att identifiera invånare ur den förföljda gruppen av muslimska uigurer.

Kina har ofta exporterat sin teknik till diktaturer eller länder där demokratin är svag. I väst har det lett till kritik mot att Kina försöker marknadsföra sitt auktoritära system.

För Kina är Serbien ett nyckelland att lyckas i. Om kinesiska företag får fäste där antas förutsättningarna goda att också kunna sälja sin teknik till grannländerna och kanske komma in på den stora europeiska marknaden.

Men sedan kinesiska företag blev världsledande på telekomnätverk och 5G har tonen i omvärlden förändrats. USA har varnat allierade för att kinesiska företag används av Kinas ledning som verktyg för att spionera. Huawei har drabbats hårt när USA pressat andra länder att stoppa utbyggnaden av deras 5G-nät.

Länge såg Huawei ut att ha raka spåret mot 5G-nätet i Serbien, men efter ett möte med USA: s dåvarande Donald president Trump i Vita huset hösten 2020 skrev Serbiens president Aleksandar Vucic under en överera” attåmmelnä tå installom leverantörer”.

Inget namn nämndes, men att USA menade Huawei råder det knappast något tvivel om – och sedan dess har Serbien skjutit sin 5G-utbyggnad på framtiden.

På en gata i centrala Belgrad rakt under en av Huaweis nyligen installerade smarta kameror hörs inte ett ont ord om övervakningen.

– Jag är ingen brottsling, och därför har jag inget problem med kamerorna, säger Zoraca, en sjuksköterska som hukar under ett rött paraply i regnet.

Alexander som jobbar på kasino och är van från kameraövervakningen på jobbet är av samma åsikt.

Norbert, en statsvetare, säger:

– Kamerorna är åtminstone synliga till skillnad från övervakningen från Facebook och andra sociala medier. Därför är det mer transparent med kamerorna.

Det är svårt att få till en debatt om det här i dag, erkänner Danilo Krivokapic, chefen för Share Foundation.

– Men även om ingen vill tala om övervakningen så har folk blivit mer medvetna om saken de senaste två åren, säger han.

Vad skulle hända om er organization organiserade en protest mot de smarta kamerorna i Belgrad just framför kamerorna?

– Det hade varit möjligt, men vår roll är inte att få folk att protestera. Vi är en expertorganisation som försöker öka medvetenheten om vad som står på spel, säger Danilo Krivokapic.

Han pekar på utvecklingen i Serbien – en demokrati med auktoritära tendenser under president Aleksandar Vucic – och säger att risken är stor att kameraövervakningen, om den godkänns, kommer att missbrukas av regeringen.

Med det här systemet får vår polis den bästa biometriska databasen kopplat med id-kort som finns. Det blir mycket lätt att spåra var olika personer befinner sig i staden, säger Danilo Krivokapic.

Förslaget om en lagändring vill den serbiska regeringen ta upp efter valet i April. Om lagen då går igenom blir Serbien det första landet i Europa som i realtid använder biometrisk övervakning, kopplat med ansiktsigenkänning och personlig data för kontroll i stor skala på allmänna platser.

Biometrisk övervakning används i EU-länder nära gränser, på flygplatser och vid några skolor, men att installera det i en hel stad skulle vara något helt nytt, säger Danilo Krivokapic.

Läs mer:

Marianne Björklund: Kina står redo när Balkans hopp om EU sinar